Visdomständerna är de sista tänderna som utvecklas och bryter oftast fram i 18–25-årsåldern. Eftersom våra käkar evolutionärt har blivit mindre, finns det ofta inte plats för dessa tänder. Detta leder till att visdomständer ofta blir en källa till återkommande problem, infektioner och smärta.
Vanliga problem med visdomständer
1. Perikoronit (Inflammation i tandköttet)
Detta är det vanligaste problemet. När en visdomstand bara delvis bryter fram, bildas en ficka mellan tanden och det överliggande tandköttet. Bakterier och matrester samlas här, vilket orsakar en infektion. Symtomen inkluderar:
- Svullnad och rodnad i tandköttet längst bak.
- Smärta som kan stråla mot örat.
- Dålig smak i munnen (varbildning).
- Svårigheter att gapa (trismus) och svälja.
- Feber och svullnad i lymfkörtlar på halsen.
2. Karies och resorption
Eftersom visdomständer sitter så långt bak är de svåra att hålla rena. Detta leder ofta till hål (karies) både i visdomstanden och i tanden framför (12-årstanden). En visdomstand som ligger snett och trycker mot grannanden kan också orsaka skador på grannandens rot (resorption).
3. Cystor
Visdomständer som inte bryter fram (retinerade tänder) ligger inbäddade i käkbenet. Runt tandkronan finns en hinna som i sällsynta fall kan vätskefyllas och bilda en cysta. En växande cysta kan skada käkbenet och flytta på andra tänder.
När ska visdomstanden tas bort?
Tandvården är idag mer restriktiv med att ta bort visdomständer i förebyggande syfte än tidigare. Idag rekommenderas borttagning om:
- Du har haft återkommande infektioner (perikoronit).
- Det finns karies som inte går att laga (eller är ovärt att laga).
- Tanden skadar grannanden.
- Det finns cystbildning eller annan patologi runt tanden.
Om tanden är helt frambruten, frisk och fungerar i bettet får den oftast vara kvar.
Så går borttagningen till
Beroende på hur tanden sitter kan den antingen dras ut (extraktion) eller opereras bort.
Enkel extraktion: Om tanden kommit fram helt kan tandläkaren ofta dra ut den med tång under lokalbedövning. Det känns att det trycker och spänner, men det gör inte ont.
Operation: Om tanden ligger under tandköttet eller benet krävs ett kirurgiskt ingrepp.
- Tandläkaren lägger ett snitt i tandköttet och viker undan det.
- Ibland måste lite ben runt tanden borras bort för att frilägga den.
- Tanden delas ofta i mindre bitar för att kunna lyftas ut skonsamt.
- Såret rengörs och sys igen med stygn.
Eftervård och läkning
Efter ingreppet är det normalt med svullnad, ömhet och blåmärken. Svullnaden brukar nå sin topp efter 2-3 dagar.
- Blödning: Bit på en kompress i 30 minuter efter ingreppet. Undvik att skölja munnen eller spotta kraftigt det första dygnet, då detta kan störa levringen av blodet (koaglet).
- Smärta: Ta smärtstillande enligt tandläkarens rekommendation.
- Mat: Ät mjuk och sval mat första dygnet.
- Rökning: Undvik rökning helt i minst 24-48 timmar. Rökning försämrar läkningen drastiskt och ökar risken för Dry Socket (alveolit), ett smärtsamt tillstånd där blodkoaglet lossnar och benet blottläggs.
Akuta varningssignaler
Kontakta tandläkaren om:
- Du får feber.
- Svullnaden sprider sig ner mot halsen och påverkar andningen.
- Du blöder kraftigt och det inte slutar trots tryckförband.
- Smärtan tilltar efter 3-4 dagar (tecken på infektion eller Dry Socket).