Att vakna av att hjärtat bultar, slår snabbt eller känns oregelbundet kan vara en obehaglig och skrämmande upplevelse. Nattlig hjärtklappning är vanligt och har flera möjliga förklaringar, från helt ofarliga till sådana som bör utredas närmare av läkare. I den här artikeln beskriver vi de vanligaste orsakerna till att hjärtklappning uppstår just på natten eller vid uppvaknande, vilka mekanismer som ligger bakom, och när det är läge att söka vård.
Senast uppdaterad: 8 juli 2026
Varför märks hjärtklappning extra tydligt på natten?
På natten är kroppen i vila, omgivningen är tyst och uppmärksamheten riktas lättare inåt eftersom det inte finns några yttre distraktioner. Det gör att man ofta lägger märke till hjärtslag och rytmvariationer som annars hade passerat helt obemärkta under dagen när man är upptagen med arbete, samtal eller andra sysslor. Att ligga på vänster sida gör dessutom att hjärtat ligger något närmare bröstkorgsväggen, vilket kan förstärka den fysiska känslan av att hjärtat slår kraftigt eller oregelbundet, även om själva hjärtrytmen inte skiljer sig från hur den hade varit i en annan kroppsställning.
Det finns också en fysiologisk komponent: under sömnen, särskilt under djup icke-REM-sömn, sjunker normalt både puls och blodtryck som en del av kroppens naturliga vila och återhämtning, styrt av det parasympatiska nervsystemet. Under REM-sömn, då man drömmer, kan däremot puls och blodtryck tillfälligt öka och variera mer, vilket gör att vissa personer är mer benägna att uppleva hjärtklappning eller vakna med en känsla av bultande hjärta just i samband med denna sömnfas eller vid uppvaknande därifrån.
Vanliga och ofarliga orsaker
En av de vanligaste orsakerna till nattlig hjärtklappning är extraslag, så kallade extrasystolier. Dessa uppstår när hjärtat gör ett extra slag utanför den normala rytmen, följt av en paus som ofta upplevs som att hjärtat “hoppar över ett slag”. Extraslag är i de allra flesta fall helt ofarliga och förekommer hos friska personer i alla åldrar, men kan kännas obehagliga, särskilt i tystnaden nattetid när man inte har något annat att fokusera på.
Andra vanliga och relativt ofarliga orsaker inkluderar:
- Sen konsumtion av koffein, alkohol eller nikotin
- Stress, oro och ångest, som aktiverar kroppens stressystem även i vila
- Sen, tung måltid som ökar blodflödet till mag-tarmkanalen och kan påverka pulsen
- Hormonella förändringar, till exempel under klimakteriet, då svettningar och värmevallningar ofta ledsagas av hjärtklappning
- Feber eller uttorkning, som båda ökar vilopulsen
Sömnapné som bakomliggande orsak
En orsak som ofta förbises är obstruktiv sömnapné, ett tillstånd där andningen upprepade gånger stannar av eller minskar kraftigt under sömnen på grund av att övre luftvägarna faller samman. Varje andningsuppehåll leder till syrebrist och en kraftig stressreaktion i kroppen, med utsöndring av stresshormoner som adrenalin, vilket kan trigga både snabb puls och hjärtklappning, ibland i samband med uppvaknande med en känsla av att kippa efter andan eller nästan kvävas. Personer med obehandlad sömnapné har också på sikt en förhöjd risk för förmaksflimmer, högt blodtryck och andra rytmrubbningar, delvis på grund av de upprepade nattliga syrebristerna och den ökade belastningen på hjärtat. Snarkning, kraftig trötthet dagtid trots tillräckligt antal timmars sömn, morgonhuvudvärk och av partnern observerade andningsuppehåll är viktiga ledtrådar som bör föranleda utredning av sömnapné som möjlig bakomliggande orsak till den nattliga hjärtklappningen.
Sambandet mellan sömnapné och hjärtklappning är dubbelriktat: sömnapnén kan i sig utlösa episoder av hjärtklappning under natten, samtidigt som den obehandlade sömnapnén över flera år ökar risken för att utveckla en varaktig rytmrubbning som förmaksflimmer. Det är en av anledningarna till att en läkare som utreder nattlig hjärtklappning nästan alltid frågar specifikt om snarkning och andningsuppehåll, även om patienten själv i första hand sökt för hjärtsymtom.
Vanliga triggers att kartlägga
Många som söker vård för nattlig hjärtklappning har redan på egen hand märkt ett mönster, men det är inte alltid lätt att sätta ord på det förrän man systematiskt går igenom kvällsrutinerna. Vanliga triggers att särskilt uppmärksamma inkluderar sen kvällsträning, som håller kvar pulsen och stresshormonerna förhöjda långt efter passet, sena skärmtider som stör den naturliga insomningsprocessen genom det blå ljuset och den mentala stimulansen, samt intag av nikotin, som liksom koffein är stimulerande och kan höja pulsen och göra hjärtat mer retligt under flera timmar. Även vissa receptfria läkemedel, som avsvällande nässpray och vissa hostmediciner, innehåller ämnen som kan öka pulsen och bör uppmärksammas om de används regelbundet på kvällen. Att under en eller två veckor systematiskt gå igenom kvällens vanor – vad man ätit, druckit, tränat och tagit för läkemedel – i kombination med när hjärtklappningen uppstått är ofta det enskilt mest värdefulla man kan göra innan ett läkarbesök.
När hjärtklappningen kan bero på hjärtrytmrubbning
Ibland är nattlig hjärtklappning ett tecken på en faktisk rytmrubbning, exempelvis förmaksflimmer, förmaksfladder eller supraventrikulär takykardi. Detta är vanligare hos personer med känd hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck eller efter en viss ålder, men kan även förekomma hos yngre, i övrigt friska personer. Varningstecken som talar för att det kan röra sig om en rytmrubbning snarare än ofarliga extraslag är:
- Episoder som varar länge, från flera minuter till timmar
- En puls som känns helt oregelbunden och kaotisk, inte bara enstaka extraslag
- Samtidig andfåddhet, bröstobehag eller yrsel
- Återkommande episoder flera nätter i rad
- Känd hjärtsjukdom, högt blodtryck eller sköldkörtelrubbning
Andra bidragande faktorer
Sköldkörtelrubbningar, särskilt överfunktion (hypertyreos), kan ge hjärtklappning som ofta är mer märkbar i vila och på natten eftersom den grundläggande ämnesomsättningen och vilopulsen är förhöjd dygnet runt. Låga nivåer av magnesium eller kalium, vissa läkemedel, blodbrist och lågt blodsocker under natten kan också bidra till att hjärtat känns som att det slår extra hårt eller oregelbundet. Hos vissa personer spelar ångest och paniksymtom en central roll, där kroppens naturliga stressreaktion – till exempel efter en mardröm eller ett plötsligt uppvaknande – feltolkas som ett allvarligt hjärtproblem, vilket i sin tur förstärker oron och symtomen ytterligare. Denna onda cirkel, där rädslan för hjärtklappning i sig utlöser mer hjärtklappning via stresspåslag, är viktig att bryta, gärna med hjälp av både medicinsk utredning och stöd för att hantera oron.
Även blodsockersvängningar kan spela in. Hos personer med diabetes, eller hos i övrigt friska personer som ätit en stor mängd snabba kolhydrater sent på kvällen, kan blodsockret sjunka under natten och utlösa en motreglerande stressreaktion med hjärtklappning, svettningar och ibland kraftig hungerkänsla vid uppvaknandet.
Utredning och nästa steg
Vid återkommande nattlig hjärtklappning är det värt att göra en strukturerad utredning snarare än att gissa sig till orsaken. Denna omfattar vanligen en noggrann genomgång av symtom, sömnvanor och sjukdomshistoria, ett EKG i vila samt blodprover som inkluderar sköldkörtelprover, elektrolyter (kalium, magnesium), blodstatus och ibland blodsocker. Vid behov kompletteras detta med en längre EKG-registrering över natten eller flera dygn, till exempel Holter-EKG, för att försöka fånga episoderna medan de faktiskt inträffar. Om sömnapné misstänks utifrån snarkning, andningsuppehåll eller kraftig dagtrötthet kan en sömnutredning med registrering av andning, puls och syresättning under natten bli aktuell som nästa steg.
Vad kan man göra själv i väntan på utredning?
I väntan på eller parallellt med en medicinsk bedömning finns det flera saker man själv kan göra för att minska risken för nattlig hjärtklappning. Att undvika koffein, alkohol och tunga måltider under de sista timmarna innan sänggåendet är en av de mest effektiva åtgärderna, liksom att sträva efter regelbundna sovtider och tillräckligt med sömn. Avslappningsövningar, långsam andning eller enkel mindfulness innan sänggåendet kan hjälpa till att dämpa den stressaktivering som annars kan förstärka nattliga symtom. Att föra en enkel symtomdagbok, där man noterar när episoderna inträffar, vad man ätit eller druckit under dagen och hur man sovit, kan ge värdefull information både till en själv och till den läkare som senare gör bedömningen.
Om oro och ångest kring hjärtklappningen i sig blivit ett problem, kan enkla tekniker som att påminna sig själv om att enstaka extraslag i de allra flesta fall är ofarliga, tillsammans med lugn, långsam andning under episoden, hjälpa till att bryta den onda cirkel där rädsla förstärker symtomen. För den som trots detta inte känner sig trygg är det bättre att söka en medicinsk bedömning som kan ge ett tydligt svar, än att fortsätta oroa sig i onödan.
Klimakteriet och nattlig hjärtklappning
Hos kvinnor i eller inför klimakteriet är nattlig hjärtklappning ett mycket vanligt och ofta underskattat symtom. Den sjunkande östrogennivån påverkar kroppens temperaturreglering och nervsystem på ett sätt som kan ge både värmevallningar och nattliga svettningar, ofta i kombination med en känsla av att hjärtat slår hårt eller snabbt strax innan eller under en vallning. Detta beror i grunden på en tillfällig instabilitet i det autonoma nervsystemet snarare än på en primär hjärtsjukdom, men eftersom symtomen kan vara obehagliga och oroande är det ändå rimligt att utesluta andra orsaker, särskilt om kvinnan har riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom eller om symtomen skiljer sig från det typiska mönstret med vallningar. Hormonell behandling kan hos vissa kvinnor minska både vallningar och den åtföljande hjärtklappningen, men beslut om sådan behandling bör alltid fattas i samråd med läkare utifrån en individuell risk- och nyttobedömning.
Vanliga frågor om nattlig hjärtklappning
Är det farligt att somna om direkt efter en episod av hjärtklappning?
I de allra flesta fall är det inte farligt, förutsatt att episoden var kortvarig och inte åtföljdes av bröstsmärta, andfåddhet eller svimningskänsla. Om dessa symtom finns bör man istället söka vård samma natt.
Kan ångest ensamt orsaka nattlig hjärtklappning utan någon hjärtsjukdom?
Ja, ångest och paniksymtom kan ge tydlig hjärtklappning helt utan någon underliggande hjärtsjukdom, genom aktivering av kroppens stressystem. Det är dock viktigt att en läkare först utesluter andra orsaker innan man drar slutsatsen att ångest är förklaringen.
Hjälper det att sova på höger sida istället för vänster?
Vissa upplever mindre besvär av att sova på höger sida eller på rygg, eftersom hjärtat då ligger något längre från bröstkorgsväggen, men effekten varierar mellan individer och botar inte en eventuell bakomliggande orsak.
Behöver barn och unga oroa sig för nattlig hjärtklappning?
Enstaka extraslag är vanligt även hos barn och unga och är oftast helt ofarligt. Återkommande, kraftiga eller symtomgivande episoder bör dock alltid bedömas av läkare, gärna med barnkardiologisk kompetens vid behov.
Kan brist på magnesium verkligen ge hjärtklappning på natten?
Ja, magnesium är avgörande för att muskelceller, inklusive hjärtmuskelceller, ska kunna slappna av och dra ihop sig normalt. En brist kan göra hjärtat mer benäget att slå extraslag, särskilt i kombination med annan påfrestning som alkohol, stress eller intensiv träning. Ett blodprov kan visa om magnesiumnivån är låg.
Om du regelbundet vaknar av hjärtklappning, eller om symtomen är kraftiga eller åtföljs av andra besvär som andfåddhet eller bröstobehag, rekommenderar vi att du bokar en tid hos Hagakliniken för utredning och personlig bedömning av din hjärthälsa och sömn.
Källor: 1177.se – Vårdguiden (information om hjärtklappning, förmaksflimmer och sömnapné), Hjärt-Lungfonden (hjart-lungfonden.se).
Leave a Reply