Svullna ben är vanligt, särskilt efter en lång dag, vid värme eller stillasittande. Men svullnad kan också vara tecken på venös insufficiens, läkemedelsbiverkan, njurpåverkan, hjärtsvikt eller blodpropp. Skillnaden avgörs av mönster, symmetri och associerade symtom.
Ett eller båda ben?
Svullnad i båda benen talar ofta för vätskeretention, venös insufficiens, läkemedel, hjärta, njurar eller lever. Ensidig svullnad, särskilt med smärta, rodnad eller värmeökning, väcker mer misstanke om blodpropp eller lokal skada.
Svullnad som ökar under dagen och minskar över natten passar ofta med venös problematik. Svullnad med andfåddhet, trötthet och snabb viktuppgång kräver bedömning av hjärta och vätskebalans.
Läkemedel och livsstil
Vissa blodtrycksmediciner, antiinflammatoriska läkemedel, kortison och hormoner kan bidra till bensvullnad. Saltintag, alkohol, låg aktivitet och långvarigt sittande kan förvärra. Men läkemedel ska inte sättas ut utan medicinsk plan.
Stödstrumpor, benläge och rörelse kan hjälpa vid venös svullnad, men först bör man vara säker på att det inte finns tecken på blodpropp, hjärtsvikt eller annan bakomliggande sjukdom.
När är det bråttom?
- Ensidig nytillkommen bensvullnad med smärta eller värmeökning.
- Svullna ben tillsammans med andfåddhet, bröstsmärta, svimning eller snabb försämring.
- Svullnad efter operation, lång flygresa, immobilisering eller tidigare blodpropp.
- Kraftig svullnad med sår, infektionstecken eller feber.
Utredning
En mottagningsbedömning kan omfatta blodtryck, hjärt- och lungstatus, kontroll av ben, pulsar, viktförändring och läkemedelsgenomgång. Blodprover kan omfatta njurfunktion, elektrolyter, leverprover, blodstatus, sköldkörtelprov och ibland hjärtsviktsmarkör.
Vid misstanke om blodpropp behövs akut strukturerad bedömning och ibland ultraljud. Vid misstanke om hjärtsvikt kan EKG, blodprov och ultraljud av hjärtat bli aktuellt.
Relaterade guider på Hagakliniken
Medicinsk information
Texten är allmän medicinsk information och ersätter inte individuell bedömning av läkare. Vid bröstsmärta, svår andfåddhet, neurologiska bortfall, svimning, blodiga kräkningar, svart avföring eller kraftigt påverkat allmäntillstånd ska du söka akut vård.
Källor och vidare läsning: 1177 Vårdguiden, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och klinisk medicinsk praxis. Informationen är avsedd som stöd inför vårdkontakt, inte som egen diagnos.
Vill du få symtomen bedömda i ett sammanhang kan du boka tid hos Hagakliniken för undersökning, provtagning eller vidare utredning.
Leave a Reply