Huvudvärk, migrän eller spänningshuvudvärk: så skiljer man dem åt

Huvudvärk är vanligt, men mönstret avgör hur allvarligt det är och vilken behandling som passar. En person med återkommande migrän behöver ofta en annan plan än någon med ny, snabbt tilltagande huvudvärk eller daglig värk efter frekvent användning av smärtstillande.

Migrän och spänningshuvudvärk

Migrän kommer ofta i attacker och kan ge pulserande smärta, illamående, ljus- och ljudkänslighet samt försämring vid rörelse. Vissa får aura med synfenomen eller domningar före huvudvärken.

Spänningshuvudvärk är oftare molande eller tryckande, sitter på båda sidor och kan kopplas till nackspänning, stress, skärmarbete och sömnbrist. Den är sällan farlig men kan bli kronisk och påverka livskvaliteten kraftigt.

När huvudvärk ska utredas snabbt

• Plötslig, explosiv huvudvärk som når maxintensitet inom sekunder eller minuter.
• Huvudvärk med feber, nackstelhet, förvirring, svimning, kramper eller neurologiska bortfall.
• Ny huvudvärk efter 50 års ålder, efter skalltrauma, vid cancerhistorik eller vid påverkat immunförsvar.
• Huvudvärk som väcker dig nattetid, tydligt förändrar karaktär eller snabbt blir allt värre.

Läkemedelsöveranvändning

Återkommande användning av smärtstillande kan paradoxalt nog driva huvudvärk. Risken ökar om man tar värktabletter många dagar per månad under längre tid. Då behövs en strukturerad plan, inte bara byte till ännu ett preparat.

Vid misstänkt läkemedelsutlöst huvudvärk går man igenom frekvens, preparat, koffeinintag, sömn, stressnivå och eventuella migräntriggers. Målet är att minska attackerna och undvika att behandlingen i sig blir en del av problemet.

Utredning och behandling

Undersökningen fokuserar på neurologi, blodtryck, nacke, käkar, synpåverkan och infektionstecken. Bilddiagnostik behövs inte vid typisk stabil migrän eller spänningshuvudvärk, men är viktig när röda flaggor finns.

Behandlingen kan bestå av triggerkartläggning, sömn- och stressåtgärder, fysioterapi, korrekt akutläkemedel och i vissa fall förebyggande läkemedel. En tydlig diagnos gör att behandlingen kan bli mer träffsäker.

Så beskriver du huvudvärken

För dagbok i två till fyra veckor: datum, duration, intensitet, plats, illamående, aura, läkemedel, menscykel, sömn, stress och eventuell mat eller alkohol. Den typen av data gör ofta mer nytta än generella formuleringar som “jag har ofta ont”.

Relaterade guider på Hagakliniken

• Botox mot migrän: när används det medicinskt?
• Ångest och kroppsliga symtom

Medicinsk information

Texten är allmän medicinsk information och ersätter inte individuell bedömning av läkare. Vid bröstsmärta, svår andfåddhet, neurologiska bortfall, svimning, blodiga kräkningar, svart avföring eller kraftigt påverkat allmäntillstånd ska du söka akut vård.

Källor och vidare läsning: 1177 Vårdguiden, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och klinisk medicinsk praxis. Informationen är avsedd som stöd inför vårdkontakt, inte som egen diagnos.

Vill du få symtomen bedömda i ett sammanhang kan du boka tid hos Hagakliniken för undersökning, provtagning eller vidare utredning.