Sömnapné och bettskena: när räcker skena och när behövs CPAP?

Snarkning, trötthet och andningsuppehåll under sömn kan bero på obstruktiv sömnapné. Behandlingen kan ibland vara mandibelframdragande bettskena, men vid mer uttalade besvär är CPAP ofta mer effektivt. Rätt val kräver utredning.

Bettskena vid snarkning och sömnapné

En särskild sömnapnéskena drar underkäken framåt och kan minska trånghet i svalget. Den skiljer sig från en vanlig bettskena mot tandgnissling. Tandläkare med rätt kompetens bedömer bett, käkleder och om skena är lämplig.

Skena passar främst vid snarkning och mild till måttlig sömnapné hos utvalda patienter. Effekten behöver följas upp eftersom symtomen inte alltid speglar hur många andningsuppehåll som finns kvar.

När CPAP kan behövas

CPAP håller luftvägen öppen med övertryck och används ofta vid måttlig till svår sömnapné eller när riskprofilen är hög. Högt blodtryck, hjärtsjukdom, uttalad dagtrötthet och många andningsuppehåll talar för att behandlingen behöver vara medicinskt robust.

Det går inte att avgöra behandling enbart utifrån hur högt någon snarkar. Sömnregistrering behövs för att bedöma svårighetsgrad.

När bör man utreda?

• Andningsuppehåll observerade av partner.
• Dagtrötthet, morgonhuvudvärk eller koncentrationssvårigheter.
• Högt blodtryck, övervikt, hjärt-kärlsjukdom eller nattlig hjärtklappning.
• Kraftig snarkning med störd sömn eller misstänkt syrebrist.

Relaterade guider

• Sömnapné utredning i Göteborg
• Snarkning: varför snarkar vi?

Viktigt om tandvård och medicinsk bedömning

Hagakliniken är en medicinsk mottagning. Tandvärk, trasiga tänder, rotfyllning, implantat och akuta tandproblem ska bedömas av tandläkare eller tandjour. Däremot kan symtom från mun, käke och hals ibland hänga ihop med allmänmedicinska frågor som läkemedel, diabetes, reflux, infektion, sömnproblem eller inflammatorisk sjukdom.

Vid svullnad i ansikte eller hals, feber, påverkat allmäntillstånd, sväljsvårigheter, andningspåverkan eller snabbt tilltagande infektionstecken ska du söka akut vård.

Källor och vidare läsning: 1177 Vårdguiden, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och etablerad klinisk praxis. Informationen är generell och ersätter inte individuell bedömning.