Tandköttsinflammation, parodontit och diabetes: sambandet du bör känna till

Tandköttsinflammation och parodontit är tandvårdsdiagnoser, men de har också tydliga kopplingar till allmän hälsa. Diabetes, rökning och inflammatorisk belastning kan påverka tandköttet, och svår tandlossning kan göra blodsockerkontroll svårare.

Tecken på tandköttsproblem

Blödande tandkött, svullet tandkött, dålig smak, dålig andedräkt, rörliga tänder eller att tandköttet drar sig tillbaka bör bedömas av tandvården. Tidig behandling kan minska risken för tandlossning.

Parodontit gör inte alltid ont. Därför kan problemet vara långt gånget innan man märker tydliga symtom.

Kopplingen till diabetes

Diabetes ökar risken för infektioner och inflammation i tandköttet, särskilt vid högt blodsocker. Samtidigt kan aktiv inflammation göra diabetes svårare att kontrollera. Därför bör personer med diabetes vara noggranna med tandvårdskontroller.

Vid återkommande tandköttsproblem, törst, trötthet, stora urinmängder eller ärftlighet för diabetes kan det vara rimligt att kontrollera blodsocker och riskfaktorer.

Vad du kan göra

• Boka tandhygienist eller tandläkare vid blödande tandkött.
• Rökstopp är en av de viktigaste åtgärderna för tandkött och kärlhälsa.
• Följ upp HbA1c, blodtryck och blodfetter vid diabetesrisk.
• Se tandköttsproblem som en möjlig del av helhetshälsan, inte bara som ett lokalt munproblem.

Relaterade guider

• Prediabetes och HbA1c
• Högt kolesterol i Göteborg

Viktigt om tandvård och medicinsk bedömning

Hagakliniken är en medicinsk mottagning. Tandvärk, trasiga tänder, rotfyllning, implantat och akuta tandproblem ska bedömas av tandläkare eller tandjour. Däremot kan symtom från mun, käke och hals ibland hänga ihop med allmänmedicinska frågor som läkemedel, diabetes, reflux, infektion, sömnproblem eller inflammatorisk sjukdom.

Vid svullnad i ansikte eller hals, feber, påverkat allmäntillstånd, sväljsvårigheter, andningspåverkan eller snabbt tilltagande infektionstecken ska du söka akut vård.

Källor och vidare läsning: 1177 Vårdguiden, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och etablerad klinisk praxis. Informationen är generell och ersätter inte individuell bedömning.