Hagakliniken

Hagakliniken

Category: Allmänmedicin och utredning

Guider om symtom, undersökningar och praktiska vårdfrågor. Se också alla ämnen i våra hälsoguider.

  • Restless legs at night: symptoms, iron tests and treatment review

    Restless legs syndrome, also called Willis–Ekbom disease, causes an urge to move the legs during rest. Symptoms are often worse in the evening or at night and temporarily improve with movement. Not every crawling sensation or painful leg is restless legs.

    The pattern matters

    Describe whether discomfort starts while sitting or lying down, whether movement helps and how sleep is affected. A clinician also considers other explanations. Cramp, altered sensation and pain may need a different assessment.

    Iron deficiency is a treatable contributor that may need investigation. Iron assessment in restless legs is not always the same as checking for anaemia alone. Do not start high-dose iron based on a target you selected yourself.

    A short evening diary

    Record a few typical evenings before your appointment
    Observation Question to answer
    Onset and rest Does it start on the sofa, at bedtime or during the day too?
    Movement What happens when you walk briefly?
    Sleep Does it delay sleep or wake you?
    Changes Any new medicine, pregnancy or previous iron deficiency?

    What can you try?

    Regular sleep routines, suitable physical activity and reducing things that appear to worsen symptoms can be starting points. Note whether caffeine, alcohol or nicotine matter. Following one clear change is more informative than starting several supplements together.

    Review your medicine list

    Some medicines can worsen symptoms. Do not stop prescribed treatment yourself. Ask whether anything in your list should change and how its effect will be assessed.

    If you already take restless legs medicine and symptoms start earlier in the day or spread, contact the prescriber. Some treatments can worsen the symptom pattern over time. Increasing the dose on your own may make that problem harder to manage.

    Where to seek care in Sweden

    Contact a vårdcentral, a primary care centre, for recurring symptoms or disrupted sleep and daily life. A suddenly swollen, warm, painful calf needs prompt assessment rather than being assumed to be restless legs. Call 1177 if you are unsure how urgently to seek help.


    Sources and further reading

    Sources and links checked on 22 October 2026. Editorial team: Hagakliniken. General information; individual assessment may differ.

  • Nattliga svettningar: vad ska du anteckna och när behövs vård?

    Nattliga svettningar kan ha flera förklaringar och går inte att diagnostisera utifrån svettningen ensam. Värme, en infektion, hormonförändringar och läkemedel kan vara relevanta. Återkommande kraftiga besvär bör tas upp med vårdcentralen, särskilt om du också har andra symtom.

    Beskriv vad som faktiskt händer

    Att vara lite varm under ett tjockt täcke är en annan situation än att behöva byta genomblöta nattkläder i ett svalt rum. Notera hur ofta det händer och om besvären är nya. Du behöver inte kunna avgöra orsaken innan du söker hjälp.

    Berätta om feber, ofrivillig viktnedgång, uttalad trötthet eller hjärtklappning. Dessa uppgifter hjälper vården att välja frågor och undersökningar. En lång lista möjliga diagnoser på nätet kan däremot inte tala om vad som gäller för dig.

    En enkel nattlogg

    Förslag på uppgifter inför besöket
    Anteckna Exempel
    Omfattning Varm, fuktig eller behov av att byta kläder och sängkläder?
    Miljö Rumstemperatur, täcke och om någon annan också tyckte det var varmt.
    Förlopp När började det och hur många nätter har det hänt?
    Sammanhang Temperatur, nya läkemedel och andra samtidiga besvär.

    Kan det vara klimakteriet?

    Värmevallningar och svettningar kan förekomma i klimakteriet. Berätta om mensförändringar och om besvären också finns dagtid. Anta inte automatiskt att alla nytillkomna svettningar har samma förklaring bara för att åldern passar.

    Vad kan vårdcentralen göra?

    Bedömningen börjar med samtal, läkemedelslista och kroppsundersökning. Ibland behövs riktade blodprover. Alla behöver inte samma provpaket. Be om en förklaring till vad de valda proverna kan bidra med och en plan om proverna är normala men besvären fortsätter.

    • Ta med namn och startdatum för nya läkemedel.
    • Skriv vilka symtom som kom före eller efter svettningarna.
    • Fråga när du ska återkomma om det inte går över.

    När behöver du söka hjälp?

    Kontakta vårdcentral vid återkommande nattliga svettningar eller kraftig svettning tillsammans med långvarig feber, trötthet eller viktnedgång. Om du blir akut svårt sjuk, får svår andnöd eller påverkat medvetande behöver du akut hjälp. Ring 1177 för råd om vårdnivå och 112 vid livshotande symtom.


    Källor och vidare läsning

    Källor och länkar kontrollerade 22 oktober 2026. Redaktion: Hagakliniken. Generell information; individuell bedömning kan skilja sig.

  • Allergy testing in Sweden: skin-prick test or specific IgE?

    Skin-prick tests and blood tests for specific IgE can both help investigate an allergy, but neither is the best test for everyone. The choice starts with the reaction you experienced and the substances suspected. A larger test package does not necessarily give a more useful answer.

    In Sweden, call 112 for a suspected severe allergic reaction with difficulty breathing, swelling affecting the tongue or throat, or faintness. Follow your prescribed emergency plan if you have one. Planned allergy testing must not delay emergency care.

    Start with what actually happens

    Write down the symptoms, how soon they begin after exposure and whether the same pattern has happened more than once. Include the season, setting, food or substance, and approximate amount where relevant. Photographs of a skin reaction and a current medicine list may help.

    For typical nose and eye symptoms that respond to treatment, testing is not always necessary. Ask which uncertainty a proposed test is intended to resolve and how the result would change your care.

    Skin-prick test or specific-IgE blood test?

    Practical differences to discuss with the service
    Question Skin-prick testing Specific IgE in blood
    What happens? Selected substances are tested using small pricks through drops on the skin. A blood sample is analysed for responses to selected substances.
    When is it read? The skin reaction is assessed during the visit. The result follows laboratory analysis.
    What affects the choice? Skin condition and some medicines may affect suitability or interpretation. May be useful when a skin test is unsuitable; the history still determines which analyses help.

    Tell the service about antihistamines and other treatment before a skin test. Follow its specific instructions; do not stop needed medicines on your own. Ask what to do if symptoms worsen while following the preparation instructions.

    A positive result is not the whole diagnosis

    A positive test can show sensitisation: an immune response to a substance. The clinician must compare that with what happens when you encounter it. A result on its own does not reliably predict the severity of a future reaction.

    Do not remove many foods from your diet solely because they appear on a test report. Suspected food allergy needs a plan for investigation and nutrition. After a serious reaction, do not eat the suspected food at home to see whether a test result is “correct”.

    What should a private allergy assessment include?

    Request a current, itemised quotation. Confirm whether it covers the initial medical assessment, sampling, each laboratory analysis, explanation of the result and any follow-up. The price of a sample or a panel may not cover all of those steps.

    Ask who takes responsibility if the result and your symptoms do not agree. A report that simply labels several substances positive does not provide an exposure plan, a treatment plan or instructions for a future reaction.

    Preparing for the appointment

    • Bring a timeline of the reaction and any useful photographs.
    • List prescribed medicines, non-prescription allergy products and supplements.
    • Explain any asthma symptoms or previous severe reaction.
    • Ask which substances will be tested and why.
    • Agree how you will receive a result and an explanation.

    Getting care in Sweden

    A vårdcentral can assess many allergy concerns and decide whether specialist investigation is needed. Private routes and fees vary. Call 1177 if you need advice about where to seek care; use 112 for emergency symptoms.

    Common questions

    Is a blood test always more accurate than a skin test?

    No single method is best in every situation. The suspected allergy, your skin, treatment and history affect the choice.

    Does a negative test explain every reaction?

    No. Discuss persistent symptoms and the original reaction with the clinician. The next step depends on the clinical question, not only the positive or negative label.


    Sources and further reading

    Sources and links checked on 22 October 2026. Editorial team: Hagakliniken. This is general information and does not replace an individual medical assessment.

  • CPAP hemma: maskläckage, rengöring och vanliga problem

    Vanliga problem med CPAP är maskläckage, tryck mot huden och torrhet i näsa eller mun. Ofta går problemen att åtgärda med hjälp av mottagningen. Ändra inte ordinerat behandlingstryck på egen hand.

    Beskriv när problemet uppstår: direkt när apparaten startar, efter att du bytt sovläge eller först senare på natten. Anteckna vilka åtgärder du har provat. Det gör det lättare att få rätt hjälp än att bara rapportera att apparaten inte fungerar.

    Masken läcker – börja här

    • Kontrollera att maskdelarna sitter ihop enligt instruktionen.
    • Prova passformen i din vanliga sovställning med apparaten igång.
    • Kontrollera om slangdragningen drar i masken när du vänder dig.
    • Undvik att dra åt remmar allt hårdare; fel storlek eller slitna delar kan vara orsaken.
    • Kontakta mottagningen om läckaget fortsätter eller du får trycksår.

    1177:s frågor och svar om CPAP ger praktiska råd. Fråga om en annan maskmodell kan passa bättre när upprepade justeringar inte hjälper.

    Torrhet och näsbesvär

    Ta upp munläckage, nästäppa och torrhet med behandlande mottagning. Befuktning och andra anpassningar kan vara aktuella, men behöver passa din utrustning. Använd inte olämpliga medel i apparaten eller vattenbehållaren.

    Rengöring och reservdelar

    Följ tillverkarens och mottagningens instruktioner för just din mask, slang, filter och eventuell befuktare. Delar kan ha olika rengörings- och bytesintervall. Låt utrustningen torka som anvisat och använd bara rekommenderade rengöringsmetoder.

    Spara instruktionerna tillsammans med mottagningens kontaktuppgifter
    Del Fråga att kontrollera
    Mask och mjukdelar Hur rengörs materialet och när behöver det bytas?
    Slang Hur rengörs och torkas den utan att skadas?
    Filter Ska det bytas eller rengöras enligt modellens instruktion?
    Befuktare Vilket vatten, vilken rengöring och vilka torkrutiner rekommenderas?

    Vad betyder apparatens siffror?

    Användningstid, läckage och beräknade andningshändelser kan stödja uppföljningen men ska tolkas i sitt sammanhang. En app ersätter inte vårdens bedömning av symtom och behandlingseffekt. Det nationella kunskapsstödet beskriver uppföljning.

    När ska du kontakta vården?

    Kontakta mottagningen om du inte kan använda behandlingen, har kvarstående sömnighet eller får nya besvär. Avstå från bilkörning om du riskerar att somna. Vid akuta andningssvårigheter: ring 112. Avgifter för utrustning och reservdelar varierar; fråga din region eller mottagning om aktuella villkor, kontrollerat 21 oktober 2026.

    Läs mer om sömnapnéutredning och om skillnaden mellan CPAP och apnéskena.

    Källor och vidare läsning

    Källor kontrollerade den 21 oktober 2026.

  • Allergivaccination: behandlingstid, lämplighet och alternativ

    Allergivaccination, allergen immunterapi, kan övervägas vid vissa allergier när vanliga åtgärder inte ger tillräcklig hjälp eller efter vissa allvarliga reaktioner. Behandlingen riktas mot ett specifikt allergen och pågår ofta under flera år.

    Det är inte samma sak som vaccination mot en infektion. Utredningen behöver visa att allergenet också stämmer med dina besvär. Ett positivt allergitest ensamt avgör inte om immunterapi är lämplig.

    Vad bedöms före start?

    Symtomens svårighetsgrad, exponering, tidigare behandling och eventuell astma vägs in. Berätta hur du faktiskt använder nässprej, tabletter och andra läkemedel samt vilken effekt du får. Region Stockholms vårdprogram beskriver bedömningen.

    Tabletter eller sprutor?

    Tillgängliga alternativ beror på allergi och individuell lämplighet
    Behandlingsform Praktiska frågor
    Tabletter under tungan Finns behandlingen för mitt allergen, hur tas den regelbundet och hur följs besvär upp?
    Sprutor på mottagning Hur ofta behöver jag komma och hur länge behöver jag stanna efter varje besök?
    Fortsatt symtombehandling Vilka läkemedel behövs under tiden och hur optimeras de?

    För vissa luftburna allergier finns tablettbehandling där första dosen tas under medicinsk övervakning. Sprutbehandling ges på mottagning med beredskap för allergiska reaktioner. Läkemedelsboken förklarar behandlingsformerna.

    Hur lång tid tar behandlingen?

    Planen varierar med allergen och metod. För luftburna allergier handlar det vanligen om omkring tre år eller längre; vid insektsallergi är behandlingstiden ofta längre. Be om en skriftlig plan för start, kontroller och utvärdering. Behandlingen är ingen snabb lösning inför en redan pågående svår pollensäsong.

    Vilka risker finns?

    Lokala reaktioner kan förekomma och allvarliga allergiska reaktioner är möjliga. Astma och andra medicinska förutsättningar behöver bedömas. Följ mottagningens instruktioner vid missade doser eller sjukdom i stället för att själv ändra behandlingen. Se 1177 om allergen immunterapi.

    Frågor om kostnad och vardag

    Kostnadsfrågor kontrollerade 21 oktober 2026: fråga om läkemedel, besöksavgifter, resor, återbesök och aktuell förmån. Jämför även tidsåtgången över hela behandlingsperioden. Kontrollera hur du får hjälp om du flyttar eller behöver göra ett uppehåll.

    Läs om pricktest och specifikt IgE inför utredningen. Vid nya andningsbesvär behöver eventuell astma bedömas; vid akut svår allergisk reaktion eller andningssvårigheter: ring 112.

    Källor och vidare läsning

    Källor kontrollerade den 21 oktober 2026.

  • Wegovy och Mounjaro: skillnader, uppföljning och kostnader

    Wegovy innehåller semaglutid och Mounjaro tirzepatid. Båda kan användas för viktbehandling hos vuxna som uppfyller godkända kriterier, men lämpligheten behöver bedömas individuellt. Valet avgörs inte enbart av genomsnittlig viktnedgång i en studie.

    Jämförelsen nedan gäller främst injektionsbehandling. Godkända beredningsformer och faktisk svensk tillgänglighet kan förändras. Kontrollera därför den exakta produkten med läkare och apotek. Behandlingen ska följas upp och kombineras med stöd för levnadsvanor.

    Vad skiljer läkemedlen åt?

    Se aktuell produktinformation för fullständiga villkor
    Fråga Wegovy Mounjaro
    Substans Semaglutid Tirzepatid
    Verkningssätt GLP-1-receptoragonist Verkar på GIP- och GLP-1-receptorer
    Vuxnas viktindikation Obesitas, eller övervikt med viktrelaterad samsjuklighet enligt produktinformationen. Obesitas, eller övervikt med viktrelaterad samsjuklighet enligt produktinformationen.
    Val av behandling Individuell bedömning av effekt, risker och praktiska förutsättningar. Individuell bedömning av effekt, risker och praktiska förutsättningar.

    För vuxnas viktbehandling anger produktinformationen BMI minst 30, eller minst 27 med relevant viktrelaterad följdsjukdom. Se EMA om Wegovy och EMA om Mounjaro. Ett BMI-kriterium innebär inte automatiskt att ett visst preparat passar dig.

    Hur jämförs effekten på ett rimligt sätt?

    Studier kan skilja sig i dos, deltagare, uppföljning och stödbehandling. Genomsnitt är inte personliga prognoser. SBU beskriver effekten och osäkerheterna i forskningsläget. Fråga vilka hälsomål som är relevanta för dig och hur de ska följas upp.

    Biverkningar och säkerhetsfrågor

    Mag-tarmbesvär är vanliga och kan påverka behandlingen. Graviditetsplaner, andra läkemedel och sjukdomar behöver gås igenom före start. Följ ordinationen; kombinera eller byt inte dessa läkemedel på egen hand. Sök skyndsamt vård vid svår ihållande buksmärta eller om du inte får behålla vätska.

    Räkna på ett helt års vård

    Kostnadsinformation kontrollerad 21 oktober 2026: kontrollera aktuellt apotekspris och förmånsstatus för exakt förpackning och indikation. Lägg till vårdbesök, provtagning och eventuell abonnemangsavgift. Fråga vad det kostar vid ändrad dos och hur behandlingen planeras om finansiering eller effekt inte räcker. Region Halland beskriver läkemedel och förmån.

    Ta med läkemedelslista och tidigare behandlingserfarenheter. Läs den bredare guiden om medicinsk viktbehandling och om HbA1c när blodsocker ingår i bedömningen.

    Källor och vidare läsning

    Källor kontrollerade den 21 oktober 2026.

  • Hosta som inte går över: efter infektion, astma eller något annat?

    Hosta kan sitta kvar flera veckor efter en virusinfektion, men när den blir långvarig, återkommer eller kombineras med andra symtom behöver man tänka bredare. En strukturerad bedömning minskar risken att både överbehandla och missa viktig sjukdom.

    Vanliga orsaker

    Efterinfektiös hosta, astma, allergi, bihålebesvär med slem som rinner bakåt, reflux, rökning, KOL och vissa blodtrycksmediciner är vanliga orsaker. Hosta kan vara torr, slemmig, ansträngningsutlöst, nattlig eller komma i attacker.

    Hostans mönster är vägledande. Nattlig hosta och pip i bröstet kan tala för astma. Sura uppstötningar och heshet kan tala för reflux. Hosta som började efter nytt läkemedel kan vara en biverkan.

    När hosta ska bedömas snabbt

    • Blodhosta, bröstsmärta, svår andfåddhet eller blå läppar.
    • Feber och påverkat allmäntillstånd, särskilt hos äldre eller riskpatienter.
    • Oförklarlig viktnedgång, nattliga svettningar eller långvarig rökhosta som ändrar karaktär.
    • Hosta som varar mer än åtta veckor utan tydlig förklaring.

    Utredning

    Läkaren lyssnar på lungor och hjärta, kontrollerar syresättning vid behov och går igenom infektioner, allergi, rökning, arbete, läkemedel och refluxsymtom. Spirometri kan vara relevant vid astma- eller KOL-misstanke.

    Blodprover, lungröntgen eller vidare utredning styrs av symtom och riskfaktorer. Antibiotika hjälper inte vid de flesta virusorsakade hostor, så behandlingen behöver rikta sig mot rätt mekanism.

    Vad du kan göra själv

    Drick ordentligt, undvik rök och starka irritanter, höj huvudändan vid refluxmisstanke och notera om hostan triggas av kyla, träning, parfym, mat eller läggdags. Sök vård om hostan inte följer ett tydligt förbättringsförlopp.

    Relaterade guider på Hagakliniken

    Medicinsk information

    Texten är allmän medicinsk information och ersätter inte individuell bedömning av läkare. Vid bröstsmärta, svår andfåddhet, neurologiska bortfall, svimning, blodiga kräkningar, svart avföring eller kraftigt påverkat allmäntillstånd ska du söka akut vård.

    Källor och vidare läsning: 1177 Vårdguiden, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och klinisk medicinsk praxis. Informationen är avsedd som stöd inför vårdkontakt, inte som egen diagnos.

    Vill du få symtomen bedömda i ett sammanhang kan du boka tid hos Hagakliniken för undersökning, provtagning eller vidare utredning.

  • Läkemedelsgenomgång: när bör man se över sina mediciner?

    Ju fler läkemedel man använder, desto viktigare blir det att regelbundet fråga vad som fortfarande behövs, vad som fungerar och vad som kan ge biverkningar. En läkemedelsgenomgång är inte en misstanke om felbehandling, utan ett sätt att hålla behandlingen aktuell.

    När är genomgång extra viktig?

    Det är särskilt relevant vid många läkemedel, hög ålder, njursjukdom, falltendens, yrsel, förvirring, trötthet, muntorrhet, förstoppning, lågt blodtryck eller när nya läkemedel lagts till av flera olika vårdgivare.

    Genomgång behövs också efter sjukhusvistelse, vid ny diagnos, om symtom börjar efter läkemedelsbyte eller om man använder receptfria preparat och kosttillskott parallellt med receptbelagda mediciner.

    Vad läkaren tittar på

    • Finns varje läkemedel kvar av rätt anledning?
    • Finns dubbelbehandling, interaktioner eller doser som inte passar njurfunktionen?
    • Finns läkemedel som kan förklara yrsel, trötthet, svullnad, magbesvär eller blodtrycksfall?
    • Finns tydliga behandlingsmål och en plan för uppföljning?

    Ta inte bort läkemedel på egen hand

    Vissa läkemedel behöver trappas ner. Andra ska inte avbrytas utan alternativ plan. Det gäller till exempel vissa blodtrycksmediciner, antidepressiva, kortison, sömnmedel, epilepsiläkemedel och blodförtunnande.

    En bra genomgång leder inte alltid till färre läkemedel. Ibland handlar det om rätt dos, bättre tidpunkt, provuppföljning eller att lägga till behandling som saknas.

    Förbered inför besöket

    Ta med komplett lista över receptbelagda läkemedel, receptfria läkemedel, vitaminer, naturläkemedel och preparat du tar vid behov. Skriv också ner vad du själv tror fungerar, vad du är orolig för och vilka symtom du vill koppla till medicinerna.

    Om du mäter blodtryck hemma eller har aktuella provsvar är de värdefulla. Läkemedel ska bedömas tillsammans med kroppen som faktiskt tar dem.

    Relaterade guider på Hagakliniken

    Medicinsk information

    Texten är allmän medicinsk information och ersätter inte individuell bedömning av läkare. Vid bröstsmärta, svår andfåddhet, neurologiska bortfall, svimning, blodiga kräkningar, svart avföring eller kraftigt påverkat allmäntillstånd ska du söka akut vård.

    Källor och vidare läsning: 1177 Vårdguiden, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och klinisk medicinsk praxis. Informationen är avsedd som stöd inför vårdkontakt, inte som egen diagnos.

    Vill du få symtomen bedömda i ett sammanhang kan du boka tid hos Hagakliniken för undersökning, provtagning eller vidare utredning.

  • Ont i magen efter mat: IBS, gallbesvär, laktos eller inflammation?

    Magont efter mat är ett brett symtom. Det kan vara funktionellt och ofarligt, som vid IBS, men det kan också bero på gallsten, magsår, reflux, födoämnesintolerans, inflammation eller läkemedelsbiverkan. Nyckeln är att koppla smärtans läge och tidpunkt till andra symtom.

    Smärtans läge ger ledtrådar

    Smärta högt upp i magen efter måltid kan tala för reflux, magkatarr, magsår eller gallbesvär. Smärta under höger revbensbåge som kommer i attacker efter fet mat kan passa med gallsten. Kramper längre ner i magen med uppblåsthet och ändrade avföringsvanor passar oftare med IBS.

    Laktosintolerans ger ofta gaser, körningar och diarré efter mjölkprodukter. Celiaki kan ge diarré, trötthet, järnbrist, viktnedgång eller ibland diffusa symtom. Inflammatorisk tarmsjukdom ger oftare blod, nattliga symtom, viktnedgång eller långvarig diarré.

    Varningssymtom

    • Blod i avföringen, svart avföring eller blodiga kräkningar.
    • Oförklarlig viktnedgång, feber, nattliga diarréer eller ny långvarig diarré.
    • Sväljningssvårigheter, ihållande kräkningar eller ny buksmärta efter 50 års ålder.
    • Gulsot, kraftig smärta under höger revbensbåge eller hög feber vid buksmärta.

    Utredning med rimlig nivå

    Läkaren väger samman kostmönster, avföringsvanor, läkemedel, alkohol, stress, familjehistoria och undersökningsfynd. Blodprover kan omfatta blodstatus, järnstatus, inflammationsprov, leverprover, bukspottkörtelprov, sköldkörtelprov och celiakiprover beroende på symtom.

    Avföringsprov kan vara aktuellt vid diarré, blod, misstänkt inflammation eller infektion. Ultraljud kan behövas vid gallstensmisstanke. Gastroskopi eller koloskopi används när symtom, ålder eller provsvar talar för att man behöver se slemhinnan direkt.

    Egen observation utan att missa allvarligt

    En mat- och symtomdagbok i två veckor kan visa samband med mjölk, fet mat, kaffe, alkohol, stora måltider eller stress. Undvik däremot långa, strikta eliminationsdieter utan plan, särskilt om du går ner i vikt eller redan har bristvärden.

    Om du misstänker glutenrelaterad sjukdom bör du inte sluta med gluten innan provtagning, eftersom proverna annars kan bli missvisande.

    Relaterade guider på Hagakliniken

    Medicinsk information

    Texten är allmän medicinsk information och ersätter inte individuell bedömning av läkare. Vid bröstsmärta, svår andfåddhet, neurologiska bortfall, svimning, blodiga kräkningar, svart avföring eller kraftigt påverkat allmäntillstånd ska du söka akut vård.

    Källor och vidare läsning: 1177 Vårdguiden, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och klinisk medicinsk praxis. Informationen är avsedd som stöd inför vårdkontakt, inte som egen diagnos.

    Vill du få symtomen bedömda i ett sammanhang kan du boka tid hos Hagakliniken för undersökning, provtagning eller vidare utredning.

  • Blod i avföringen: hemorrojder eller något som behöver utredas?

    Blod i avföringen är vanligt och beror ofta på hemorrojder eller en spricka vid ändtarmsöppningen. Samtidigt är det ett symtom som inte bör avfärdas utan bedömning, särskilt om det är nytt, återkommer eller kombineras med ändrade avföringsvanor.

    Färg och sammanhang spelar roll

    Klarrött blod på papperet eller utanpå avföringen passar ofta med hemorrojder eller analfissur, särskilt om det svider eller gör ont vid toalettbesök. Mörkare blod blandat i avföringen kan komma högre upp i tarmen. Svart, tjärliknande avföring kan tyda på blödning från magsäck eller övre tarm.

    Man ska också väga in ålder, familjehistoria, järnbrist, viktnedgång, buksmärta, diarré, förstoppning och om avföringsvanorna har förändrats. Det är helhetsbilden som avgör hur snabbt och hur omfattande man bör utreda.

    När du bör söka vård

    • All ny blödning från tarmen bör bedömas om den återkommer eller inte har en uppenbar kortvarig förklaring.
    • Sök skyndsamt vid större blödning, yrsel, svimningskänsla, svart avföring, blodbrist, viktnedgång eller påverkat allmäntillstånd.
    • Sök även vid blod tillsammans med diarré, slem, nattliga tarmtömningar eller långvarig buksmärta.

    Vad läkaren gör

    Bedömningen kan omfatta bukstatus, inspektion av ändtarmsområdet och ibland rektal undersökning. Blodstatus och järnstatus är ofta relevanta. Vid misstanke om inflammation kan avföringsprov, exempelvis kalprotektin, övervägas.

    Koloskopi eller annan tarmutredning blir aktuell när blödningen inte tydligt förklaras av ofarliga ändtarmsbesvär, vid alarmsymtom eller vid riskfaktorer. Det är bättre att utreda en gång strukturerat än att länge anta att allt är hemorrojder.

    Hemorrojder och sprickor

    Hemorrojder hänger ofta ihop med förstoppning, krystning, graviditet, stillasittande och hård avföring. En analfissur ger ofta skarp smärta vid toalettbesök och kan blöda klarrött. Behandlingen handlar ofta om att göra avföringen mjukare och minska lokal irritation.

    Men även om hemorrojder finns kan annan sjukdom finnas samtidigt. Därför är det viktigt att inte låta en synlig hemorrojd automatiskt förklara alla symtom utan att resten av bilden vägs in.

    Relaterade guider på Hagakliniken

    Medicinsk information

    Texten är allmän medicinsk information och ersätter inte individuell bedömning av läkare. Vid bröstsmärta, svår andfåddhet, neurologiska bortfall, svimning, blodiga kräkningar, svart avföring eller kraftigt påverkat allmäntillstånd ska du söka akut vård.

    Källor och vidare läsning: 1177 Vårdguiden, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och klinisk medicinsk praxis. Informationen är avsedd som stöd inför vårdkontakt, inte som egen diagnos.

    Vill du få symtomen bedömda i ett sammanhang kan du boka tid hos Hagakliniken för undersökning, provtagning eller vidare utredning.