Långtids-EKG registrerar hjärtats elektriska aktivitet under vardagen, ofta under ett eller två dygn. Holter är en vanlig benämning. Undersökningen används när läkaren vill se hjärtrytmen över längre tid eller jämföra en symtomepisod med den registrerade rytmen.
Registreringen är en undersökning och innebär vanligen ingen aktiv övervakning i realtid. Vid bröstsmärta, svår andnöd eller svimning ska du ringa 112 även när du bär apparaten. Vänta inte på att någon ska kontakta dig från mottagningen.
När kan långtids-EKG vara användbart?
En kort registrering på mottagningen kanske inte sammanfaller med hjärtklappningen. En längre mätning kan ge möjlighet att fånga återkommande episoder, extraslag eller variationer i pulsen. Vilken apparat och registreringstid som passar beror bland annat på hur ofta besvären kommer.
Om symtomen uppträder mycket sällan kan en annan typ av registrering vara mer lämplig än ett dygns Holter. Berätta därför om intervallen mellan episoderna redan vid planeringen.
Förberedelser och påkoppling
Följ kallelsen. Elektroder fästs på bröstkorgen och kopplas till en liten registreringsenhet. Hudkräm där elektroderna ska sitta kan försämra kontakten; ibland behöver hår tas bort. Kläder som är lätta att ta av och på kan underlätta.
Fråga före hemgång om dusch, bad, träning och vad du gör om en elektrod lossnar. Vattentålighet och funktion skiljer sig mellan apparater. Ta ordinerade läkemedel enligt den instruktion du fått; sluta inte med hjärtmedicin för att försöka få ett tydligare resultat.
Symtomdagbok: skriv tiden så exakt du kan
Klockslaget gör det möjligt att leta efter rätt del av registreringen. Om apparaten har en symtomknapp använder du den enligt instruktionen och skriver också vad du kände.
- Tid: när började och slutade besvären?
- Känsla: rusning, hoppande slag, yrsel eller annat?
- Situation: låg du och sov, gick du i trappor eller satt du still?
- Samtidigt: smärta, andfåddhet, läkemedel eller annan relevant händelse?
En rad som ”14.32, hjärtat rusade när jag satt vid datorn, slut efter två minuter” är lättare att koppla till EKG än ”orolig puls på eftermiddagen”. Lev i övrigt enligt mottagningens råd utan att medvetet provocera fram symtom.
Vad kan svaret säga – och inte säga?
Resultatet kan beskriva hjärtfrekvens, extraslag och eventuella rytmrubbningar. Läkaren bedömer också om just dina symtom sammanföll med något avvikande. Antalet extraslag behöver sättas i relation till övriga fynd.
Ett normalt resultat är värdefullt, men betydelsen beror på om dina typiska besvär faktiskt inträffade under mätningen. Om de inte gjorde det kan ytterligare bedömning behövas. Holter ersätter inte heller andra undersökningar som har en annan frågeställning, till exempel ultraljud av hjärtat.
Fråga innan du lämnar apparaten
Ta reda på vem som lämnar svaret, hur det kommer och när du ska höra av dig om det dröjer. Svarstid varierar mellan mottagningar och kan inte utläsas av registreringens längd.
Har du redan en registrering eller varning från en klocka? Läs om smartklockor och oregelbunden puls och vilken information som kan vara användbar att visa vården.